att sakna är nog den största smärtan som finns

fine, jag vet att jag inte är perfekt, bäst eller smartast. men va spelar det för roll? jag kan väl lyckas i livet i alla fall!? för att bara för att jag inte blev det som önskades betyder väl inte det att jag är misslyckad? jag menar, jag har ett yrke jag trivs med, en underbar pojkvän som jag kan luta mig mot i vått och torrt, och nu, en sjuhelvetes vilja att motbevisa er.
Jag kan lyckas, Jag vill lyckas och Jag kommer lyckas!
.ännu en gång.